Visar inlägg med etikett dexippos. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett dexippos. Visa alla inlägg

lördag 13 juni 2015

Några minnesmärken över Rydberg

Rydbergs-mausoleet  på Östra kyrkogården i Göteborg ritades av Hans Hedlund (brorson till S. A. Hedlund och en av tidens främsta arkitekter). På baksidan finns en relief med motiv ur dikten "Dexippos" gjord  av Theodor Lundberg. I Svea folkkalender presenterades verket år 1901 med följande anmälan:
Theodor Lundbergs Relief har utförts för att smycka Viktor Rydbergs grafvård i Göteborg. Den föreställer Dexippos, som manar ungdomen till strid mot barbarerna, en vacker allegorisk bild af den store skaldens och samhällslärarens egen lifsverksamhet: »Bort I vuxne och förvuxne! Kom till mig du unga släkt!»
I samma nummer av kalendern fanns en dikt införd med titeln "Dexipposrösten" av Ida Granqvist:

Sommarns skönhet är flydd för hösten —
sedan länge Dexipposrösten
hörs ej mera i klang och jubel,
som tillförne, vid Värtans strand.
— Men ett eko går fram i natten
öfver lyssnande land och vatten —
liksom ännu i gyllne strängar
griper Ekelidssångarns hand!

Detta eko skall alla tider,
hur än stunden och dagen skrider,
tona mot oss i tro och renhet,
göra hoppfull och ljus vår håg,
strö sin stjärneglans, när skymning faller,
bryta stängande fängselgaller,
svalka törstande sinnen ljufligt
vid Kastalias klara våg.

Det skall elda vår unga skara
att gå glad emot ve och fara,
att förgäta sig själf och kämpa
för hvad heligt och härligt är.
Det skall rädda åt sena släkter
gosselynne och solskensväkter,
vårlig längtan och diktarglädje,
allt hvad stoltast som gifves här.

Låt oss då icke dådlöst klaga
att den lyktats, Dexippos’ saga —
Han är när oss som förr han var det,
när i kärlek, i glöd och sång,
dröjer helst, som i svunna åren,
hos den unga, den vackra våren,
manar hänryckt till dåd och lekar,
siar skönhet och soluppgång —

Dikten åtföljs av en bild på Lundbergs relief, som alltså idag kan beskådas (dock i mycket ärgat skick) på baksidan av mausoleet.
Dexippos blev för övrigt även motiv i det senkomna minnesmärket över Rydberg på Djursholms samskola (Viktor Rydbergs Samskola) år 1931. Av Nils Möller.

http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/a5/Nils_M%C3%B6llerberg_Dexippos.JPG/509px-Nils_M%C3%B6llerberg_Dexippos.JPG

Men åter till mausoleet. Rydbergs kista har prytts med en relief av Sigrid Blomberg med motiv ur dikten ”Det  döda  barnet  till  det levande”. Här är den avbildad:


Läs mer om Rydbergkonsten i Göteborg:
http://vrsidor.se/PDFveritas/ver28_B4.pdf

När man ändå är inne på minnesmärken, kan även S. A. Hedlunds "Wall of Fame" på Hisingen i Göteborg nämnas, där Rydbergs namn har fått det främsta rummet.

 

tisdag 22 juli 2014

Sibelius och Rydberg (3) -- Atenarnes sång

Jean Sibelius, som ju var finlandssvensk och därmed räknade sig till den svensktalande kultursfären, tonsatte många dikter av svenska skalder. Särskilt flitig var han vad gäller Viktor Rydberg: en sökning i hans verklista avslöjar inte mindre än 11 verk med text av Rydberg. Man kan därav nog sluta att Sibelius inte bara uppskattade utan var påverkad av Rydberg på ett djupare plan. Vacker musik blev det, och jag kommer framöver under sommarveckorna posta dessa verk, i den mån de finns tillgängliga att lyssna till.

"Atenarnes sång", för goss- och mansröster, hornseptett och slaginstrument, (1899), ingår i Opus 31. Texten är hämtad från Rydbergs dikt Dexippos. Sången blev något av en inofficiell kampsång under Finlands kamp för självständighet från Ryssland.


»Härlig är döden, när modigt i främsta ledet du dignar,
dignar i kamp för ditt land, dör för din stad och ditt hem.
Därför med eldhåg upp att värna fädernejorden!
Ila att offra med fröjd livet för kommande släkt!
Fram, I ynglingar, fram i täta, oryggliga leder!
Aldrig en känsla av skräck, aldrig en tanke på flykt!

Skam och nesa drabbar en här, då i fylkingespetsen
framom de unge man ser gubben förblöda och dö.
Detta höves ju främst en yngling, medan han ännu
älskligt i lockarna bär vårliga blommornas krans.
Fager för kvinnor, ståtlig för män må han synas i livet;
skön är han ännu som död, fallen i slaktningens mitt.»