söndag 23 april 2023

Rydberg som Faust-översättare, hur står han sig?

Jämförelsen görs av Nils Håkanson i hans översättningsmonografi 'Dolda gudar' som illustration av hur olika översättningar kan bli, i synnerhet om förlagan är bunden vers vilket tvingar översättaren att omarbeta texten på ett helt annat sätt än med vanlig prosa.

Hur dock för den ej all förhoppning svinner,
Som blott vid idel platthet hängt sig fast,
Som söker skatter utan rast
Och är förnöjd, när han blott daggmask finner!

(Johan Andersson, 1853)

Blott den går fri från hopplöshetens smärta,
Hvars sinne hängt sig fast vid idel fnask,
Som gräfver efter guld med lystet hjärta
Och glädes, då han hittar mask.

(Viktor Rydberg, 1876)

Att ej för den allt hopp försvinner,
som ständigt sig vid ömkligheter band,
som gräver efter guld med girig hand,
och fröjdas, när han daggmask finner!

(Gotthard Sundberg, 1927)

Ack, hur är hoppet möjligt att bevara
för den som hänger fast vid strunt och mull,
som gräver girigt efter gull
och fröjdas när han hittar daggmask bara!

(Britt G. Hallqvist, 1956)

Förutom att Rydberg har 'fuskat' lite och flyttat det andra manliga rimmet till sista raden, så kan man väl konstatera att hans översättning är den överlägset bästa. Rytmen känns naturligare och mindre ansträngd i hans version. Dessutom framgår andemeningen på ett bättre sätt. Den som läser Hallqvist (eller de andra) kan ju få för sig att detta tillstånd är något eftersträvansvärt, medan Rydbergs översättning är den enda som tydligt förmedlar att så inte är fallet.

söndag 16 april 2023

Tidig opublicerad dikt

I ett brev till ungdomsvännen Herman Bjursten som präglas av melankoli över att ungdomens tid nu för alltid är svunnen, avslutar Rydberg med följande rader skrivna på jambisk vers med kvinnliga slutrim:
Låt mig veta hvarmed du sysselsätter dig i skriftställareväg och skriv för resten hvad du finner för godt. Namnet Bjursten under brefvet skall i hvarje hänseende glädja enslingen i Göteborgs öken, i synnerhet nu mot den mörka årstiden, då
 
Vid ödslig härd i höstens kulna timmar
Han ensam grubblar öfver lifvets saga
Med svikna ungdomsdrömmar i sitt minne,

Och medan natten går och brasan glimmar
Han hör i furulunden vinden klaga
Och hör dess eko i sitt eget sinne.

Jag har en furulund straxt utanför mina fönster.

Vännen Victor Rydberg.
(September 1860)

söndag 2 april 2023

Gud i världshistorien?

Den Gud som Rydberg trodde på var en progressiv gud. En gud som utvecklade sig och uppenbarade i takt med att världen utvecklade sig mot ett allt högre mål. Lite elakt skulle man kunna säga att Rydbergs gud de facto var ett mål, ett mål om en bättre värld.

I ett brev till Herman Bjursten skrev han (september 1860):

Herman, det paradis, som vi förlorat, är den mythiska reflexen af det paradis, till hvilket menskligheten i korta dagsresor, öfver tistel och törne, med årtusenden mellan milstolparne, har att vandra, för hvars uppnående våra stora heroer blöda offentligen och mången mången i hemlighet. Finnes ej Gud i verldshistorien, sa finnes han ingenstädes. Hafva vi ej ett hopp för vår kamp, så vore ingen strid.

I ett brev till Carl Leidessdorff 24 april 1864 återkommer han till detta koncept:

Du har ett varmt hjerta och höga vyer. Du vill arbeta för mensklighetens förädling och framåtskridande, emedan du tror på dem — med andra ord: emedan du tror på Gud, den i historien sig uppenbarande sanne lefvande Guden, ur hvilken vi utgått och till hvilken vi såsom sjelfmedvetna fria väsenden skola återvända.

Det här samma Gud som Nathan Söderblom trodde sig ha funnit. Han lär ju ha sagt på sin dödsbädd, att han hade bevis för att Gud finns, han hade sett honom i världshistorien.

1900-talet med sina världskrig, atombomber och diktaturer med massmord på den egna befolkningen fick väl denna teologi att implodera. Man påminns dock här om vilket fredligt och hoppfullt 1800-talet var i Europa. Det var sannerligen ett framstegens århundrade, på konstens, vetenskapens, kommersens, industrins och politikens område. Med avbrott för fransk-tyska kriget var det fred i Europa under hundra år. Detta var en period som kan jämföras med den klassiska perioden i Aten. Den perioden avbröts av det stora kriget med Sparta, liksom den europeiska storhetstiden avbröts av första världskriget. Man kan notera att denna tid av fred också var en nationalstaternas och den hälsosamma nationalismens tid. Man kan med andra ord inte dra slutsatsen att nationalism leder till krig. Snarare var det väl så att första världskriget orsakades av alliansbyggande och maktpolitik (vilket inte har något med nationalism att göra, som faktiskt till sin själva natur är icke-expansiv). Andra världskriget orsakades inte heller av nationalism, utan av galna kollektivistiska ideologier som utnyttjade nationalismen som ett verktyg att kontrollera den egna befolkningen.

Vad säger ChatGPT om Viktor Rydberg?

Ingen har väl missat den fantastiska språkbaserade AI-modellen ChatGPT som kan ta fram komplexa svar på frågor som är nästan kusligt människolika. Det som är imponerande med denna AI är att den tycks kunna förstå språkliga begrepp, sedan leta information över hela nätet och sammanställa detta till ett vettigt svar.

Jag började med en enkel fråga. Vem var Viktor Rydberg? Här är svaret:

Viktor Rydberg var en svensk författare, poet, kritiker, professor och ledamot av Svenska Akademien. Han föddes den 18 december 1828 i Jönköping och dog den 21 september 1895 i Djursholm. Rydberg är mest känd för sina skrifter inom det nordiska sagomytologin, men skrev också verk inom andra genrer som noveller och romaner. Han var också en viktig kritiker och påverkade den svenska litteraturen under sin tid. Rydberg var en betydande intellektuell personlighet i det svenska samhället under 1800-talet.

Det är ju ganska korrekt och neutralt. Man kan invända att Rydbergs roll som en av de viktigaste svenska författarna under 1800-talet inte kommer fram här. Det andra som sticker ut är att de enda verk som omnämns (indirekt) är 'Undersökningar i germanisk mytologi' och 'Fädernas gudasaga'. Är han verkligen mest känd för dessa verk? Är det inte 'Singoalla' och 'Tomten'? Jo, så är det naturligtvis, åtminstone i den litterära världen. Men ChatGPT hämtar sin information på nätet, och där är det tydligen den nordiska sagomytologin som dominerar när Rydberg omskrivs. Så tolkar i alla fall jag detta resultat.

Om man går vidare och ställer en mer specifik fråga, nämligen den här: Beskriv verket "Undersökningar i germanisk mytologi" av Viktor Rydberg och dess inflytande; så får man följande svar:

"Undersökningar i germanisk mytologi" av Viktor Rydberg är en bok som publicerades först år 1886. Verket är en omfattande studie om den nordiska mytologin och dess olika sagor och legender.

Boken anses vara en av de mest betydelsefulla verk som publicerats inom det akademiska fältet av nordisk mytologi. Viktor Rydbergs arbete bidrog till att popularisera den nordiska mytologin och har haft stor påverkan på hur vi idag ser på den.

Rydberg gick i boken igenom den nordiska mytologins olika karaktärer och fenomen och försökte förklara så mycket som möjligt av den observation han gjorde. Han använde arkeologiska och historiska dokument för att stödja sina teorier och tolkningar av myterna.

Verket har haft stor betydelse i senare forskning om den nordiska mytologin och har haft en stor oersättlig påverkan på populärkulturen, litteraturen och konsten. Bland annat så fick den amerikanske författaren J.R.R. Tolkien inspiration av Rydbergs verk när han skapade sin episka fantasyroman "Sagan om ringen".

Sammanfattningsvis så är "Undersökningar i germanisk mytologi" av Viktor Rydberg en av de mest inflytelsefulla böcker som skrivits om den nordiska mytologin. Verket har haft en enorm påverkan på senare forskning om ämnet och inspirerat många författare, konstnärer och filmskapare.

Det är imponerande att AI:n har fångat upp att Tolkien var inspirerade av verket, vilket faktiskt stämmer, men en uppgift som är svår att hitta. Mindre imponerande att Tolkien var 'amerikansk'. Svaret ovan får i övrigt stå för sig själv. Troligt är dock att hans forskningsinsats inom detta område har haft större betydelse än vi idag känner till, något som också bekräftas av Rydbergs brevväxling. För även om verket inte blev någon försäljningssuccé hos allmänheten, så var mottagandet från forskarvärlden ganska översvallande. Det är Rydbergs största och mest bestående forskningsinsats, ja faktiskt den enda av större betydelse. Det var den enda gången han hade och tog sig tid för att utföra en helt egen och unik forskning och sedan publicera resultaten på ett systematiskt sätt.