Det har väl varit något av ett "axiom", en grundföresats, att Rydberg var en följare av Hegel. Men är detta blott ett försök av modern forskning att förenkla (fördumma) och placera in idealisten Rydberg i ett bekvämt 1800-talsfack? I vart fall tycks R. själv inte att ha ansett sig vara under något större inflytande av den den tyske filosofen. I ett brev till S. A. Hedlund den 15 juni skriver han nämligen följande:
"Jag mår godt och är föga hegelianiserad." (Apropå ett möte med en professor Lyng, troligen hegelian.)