Hade Rydberg rätt om utilismen?

Viktor Rydberg ägnade en stor del av sina skrifter mot slutet av sitt liv till att angripa materialismen-naturalismen som livsåskådning. Det gäller både den konstströmning som hängde ihop med själva åskådningen och åskådningen i sig. (Materialismen-naturalismen är en logisk följd av ateism.)

En anledning till detta var konsekvenser på det moraliska området, där egentligen hela grunden för rätt/fel, gott/ont, skönt/fult försvinner, och kvar blir en relativism där ingen kan hävda att det ena är mer riktigt än det andra. För om vi bara är automater bestående av atomer, vilka reagerar med varandra efter fysikens lagar i våra hjärnor, vem kan säga vad som är rätt och fel, och vem kan hållas ansvarig för sina handlingar? De farhågor Rydberg hade besannades med råge: 1900-talet blev trots alla sina framsteg det mest brutala och blodiga i människans historia; och det till stor del beroende på ateistiska ideologier och ledare: nazism, kommunism, socialism; Hitler, Stalin, Mussolini, Mao, Pol Pot.

Redan tidigt gjordes dock försök att skapa moralsystem som var oberoende av det övernaturliga/Gud. Det mest kända och framgångsrika exemplet är utilismen. (Rydberg var inblandad i rättegången som berörde utilisten Viktor Lennstrand, läs mer här.) Enkelt kan man säga att utilismen försöker skapa en moral/etik som maximerar nyttan i samhället, eller i en annan variant "lyckan". (Torbjörn Tännsjö är en modern utilist, uppfattar jag det som.) Se dock nedanstående exempel på hur absurt det kan bli:

Låt föreställa oss att du har tre vänner: en professor i medicin som är nära att hitta ett botemedel mot alla förkylningar; en filantrop som precis ska skänka flera miljarder till den globala miljörörelsen; och en politiker som just ska lösa krisen i Mellanöstern. Men det finns ett problem: professorn har ett dåligt hjärta; filantropen två dåliga njurar och politikerns lever är på väg att ge upp. Men vänta! Av en lycklig omständighet finns ju du, utan några särskilda talanger för mänsklighetens bästa. Allt vi behöver göra är att ta ditt liv och ge dina "reservdelar" för att rädda de andra tre. Tänk vilken oerhörd nettovinst för mänsklighetens nytta/lycka det skulle ge.

De flesta reagerar förstås instinktivt negativt på detta, och där ligger själva kruxet: det är intill omöjligt att härleda moral/etik utan hjälp av det metafysiska.