Om språkrensaren Rydberg

Följande lilla notis kunde man läsa i  ”Hvar 8 dag” den 22 feb 1925, en tillbakablick då på 50 år (idag 140 år). Intressant att märka är att vi delvis har fallit tillbaka i gamla synder, dessutom har ju engelskan inflytande tillkommit...

I början av 1870-talet hade Victor Rydberg med kraft och energi gripit sig an med den språkrensningsrazzia, för vilken hans landsmän ännu idag äro honom tack skyldiga. Det var mot den syndaflod av onödiga franska ord och tyska språkbildningar, varav vårt modersmål då ännu drog i härnad, och åtskilliga goda svenska ord ha av honom blivit skänkta elller återskänkta vårt språk. Såsom exempel på sådana nybildningar, vilka gott ersätta främmande låneord, må nämnas: kynne i stället för art, arvsägen i stället för tradition, gudstro istället för religion, dödsbo istället för sterbhus, dagteckna i stället för datera och slutligen ungmö i stället för det direkt från tyskan hämtade ordet jungfru.

När det några år senare blev fråga om Victor Rydbergs inval i Svenska akademien, och stämmor för och emot det då ännu mycket omstridda namnet höjdes, yttrade den originelle professor Svedelius ­ själv en av de aderton ­ en afton i Historiska föreningen i Uppsala, att Rydbergs språkrensning onekligen gick en smula för långt, och tillade med sin breda, jovialiska humor, att man väl knappast kunde begära, att akademien skulle invälja en författare, som kallade den heliga jungfrun för ”ungmön Maria”.

Den viktigaste skriften av Rydberg i detta ämne är "Tysk eller nordisk svenska", som finns att läsa på Runeberg: http://runeberg.org/rydvaria/a0319.html