Fädernas gudasaga i SMB

I årets andra nummer presenterar Svenskt Militärhistoriskt Bibliotek (en bokklubb som alltså inte enbart erbjuder renodlat militära böcker) Fädernas gudasaga:

Nordmännens gudar

• Lär känna asagudarna
• Den största berättelsen av dem alla
• Från skapelse till Ragnarök!
• Återutgiven klassiker
• Författad av Viktor Rydberg
• Tog 10 år att skriva
• Gedigen namnförteckning över gudar
• Från Aldafader till Örvandil

Veritas nr 30

2015 års nummer av Veritas innehåller 96 sidor (mot det vanliga antalet 64) av "Rydbergiana". Som vanligt är det läsvärt. Här kommer en sammanfattning.



1    Lotta Lotass: Från stjärneängd och till stjärneängd
En text som ingick i Svenska Akademiens minnesskrift över Rydberg 2014 "Om och av Viktor Rydberg". Lotass tar sin utgångspunkt i Rydbergs text "Från barndomen" och den stora komet som många trodde förebådade världens undergång 1828 (Halleys) och anknyter dessutom till andra "astronomiska/kosmologiska" teman i R. texter. En trevlig och hyllande text. (Att Tomten var en positivist visste jag inte, men det skulle man kanske ha räknat ut. Det ger dikten faktiskt ett aning satiriskt drag.)
13    Jan Hjärpe: Medeltidens magi, arabisk teurgisk astrologi och romanen Vapensmeden    
Jan Hjärpe gör liksom Birthe Sjöberg nedan misstaget att försöka uttyda Rydbergs ståndpunkt i trosfrågor utifrån den tidiga och polemiska texten "Medeltidens magi"; Hjärpe drar dessutom den märkliga slutsatsen att Vapensmeden är en sammanfattning av Rydbergs tidiga åsikter i Bibelns lära om Kristus och Medeltidens magi. För mig är det ganska häpnadsväckande, då Vapensmeden snarare bör ses som en ganska kraftig justering av Rydbergs tidiga ståndpunkt.
28    Viktor Rydberg-museet (1963-2015)    
En tråkig nyhet: Rydberg-museet stängs pga införandet av marknadshyra. Samlingen flyttas förhoppningsvis till länsmuseet i Jönköping.
29    Christina Engblom: Oscar Dahlbäcks kamp. Om Rydbergmuseets tillkomst   
Ansluter till ovan hur museet en gång kom till.
39    Birthe Sjöberg: Magins olika skepnader   
53    Tore Lund: Lille Vigg och marknaden    
Den i mitt tycke bästa artikeln i årets nummer. Tore Lund vederlägger återigen en felaktig åsikt om Rydberg, nämligen att han skulle ha varit missnöjd med Jenny Nyströms illustrationer till Lille Vigg.
69    Bidrag av nyttig tidningsmedarbetare   
73    Viktor Rydberg: Vem är han? Redogörelse för Tichborneska processen    
Den andra höjdpunkten i årets nummer. Tyvärr bjuds vi bara på de första två delarna av denna Rydberg-följetong i Handelstidningen som behandlar den verkliga historien om en bedragare i Chile som gjorde stora rubriker på sin tid. Kan man hoppas på en fortsättning i nästa års Veritas?
84    Brev från Aurora Ljungstedt    
Ett på gränsen till hysteriskt brev till Rydberg från en kvinna (underhållsförfattarinna) som i beundran läst Bibelns lära om Kristus. Varför det publiceras här är svårbegripligt.
89    Brev från Viktor    
Brev till en förläggare angående publiceringen av Fribytaren.
95    Blev han relegerad?
Blev R. relegerad från Lund? Svaret blir NEJ efter att ha läst denna korta, men goda artikel av Tore Lund; R. lämnade staden av okända skäl.

Bli medlem i Rydberg-sällskapet för att få Veritas.

"Den otroliga historien om Viktor Rydberg" Gefle Dagblad

Vid juletid varje år brukar det dyka upp en del artiklar om Rydberg. I år skrev exempelvis Gefle Dagblad den 27 december på sin ledarplats en ganska utförlig sammanfattning av Rydbergs liv.

Författaren stoppade ofta in dikter i sina romaner. En dikt ur Vapensmeden, skriven 1891, omarbetades till min favoritjulsång, Betlehems stjärna eller Gläns över sjö och strand.

Näst högst på topplistan över kända Rydbergverk ligger Tomten, som SVT sänder varje julafton. Snön lyser vit på taken, endast tomten är vaken...

Läs artikeln här: http://www.gd.se/opinion/ledare/den-otroliga-historien-om-viktor-rydberg

Och det stämmer verkligen att SVT sände Tomten på julafton i år, kl 14:25 en halvtimme innan Kalle; trevligt om det förblir tradition även framöver.

Tomten på YouTube

Den numera halvklassiska versionen av Tomten med illustrationer av Harald Wiberg finns upplagd på YouTube. Uppläsare är Torgny Lindgren.

Och här är två tonsättningar samt en dockteaters-uppsättning som gjordes i England 2014.

Lästips om epikuréernas Rom

För alla som har läst och fascinerats av Rydbergs fantastiska essä om kejsar Nero (i Romerska kejsare i marmor), där han ställer stoikerna (främst representerad av Seneca) och epikuréerna (främst representerad av Kajus Petronius) mot varandra, vill jag rekommendera en text skriven av hovets smakdomare Petronius själv: "Kalaset hos Trimalchio". Det är en mycket levande skildring av en stor bjudning/fest hos en rik romare, och den slösaktiga och smaklösa dekadensen som samhällseliten på den tiden ägnade sig åt. Hilding Anderssons svenska översättning är också lysande.

Texten finns inte utgiven separat att köpa idag, men kan nog hittas på Bokbörsen. Annars ingår den i en något nedkortad version (det är denna jag har läst) i "Litteraturens klassiker. Romersk litteratur. Dikter och prosa". Där föregås den också av några kortare texter av Seneca som bryter lika effektfullt som i Rydbergs kejsarbok.

Singoalla och Rydberg omnämnda i satirprogrammet Public Service i P1

http://t.sr.se/1GSrPTV

Inslaget börjar 5:53 in i programmet och både Rydberg, Singoalla omnämns, dessutom mer specifikt Erland (Månesköld) och att romanen är en tragedi. Kanske är kunskapen om Rydberg i allmänhet större än man tror.

Några bilder från Rydbergs Romresa

Hur såg det Rom ut som Rydberg så förtjust upptäckte och utforskade år 1874? Han var långtifrån ensam bland nordiska konstnärer och författare, men få fick ut så mycket av sin vistelse där. Ett undantag kan ha varit målaren Gustaf Wilhelm Palm, som framgångsrikt skildrade Italien i sina tavlor. Han var visserligen i Italien tidigare än Rydberg (1840-talet) men hans avbildningar borde ändå gå att använda för att bilda sig en uppfattning av utseendet av miljöerna, och då i synnerhet som de betraktades genom idealisten Rydbergs ögon. Så här skrev Viktor från Rom till S. A. Hedlund i Göteborg, då han nyligen framkommit:

Rom har annars det med sig, att man känner sig mer förtjust med varje dag. Här är så mycket att se, att jag ej haft tid att läsa; men allt eftersom jag återser ett historiskt ryktbart ställe, vakna hos mig allt flere minnen av vad som där tilldragit sig, och allt eftersom jag gör mig förtrogen med konstskatterna, ser jag allt bättre deras skönhet och deras sammanhang med kulturens utveckling eller tillbakagång. Så komma härtill naturens lockelser med tavlor av majestätisk eller mild stämning, och jag kan icke se mig trött på dessa blånande bergshöjder, denna ödsligt storartade kampagna, dessa härliga lundar och trädgårdar, som kransa Rom. Därtill kommer, att folket är gott och trevligt att umgås med, och att här råder bland massan även en politisk-moralisk stämning, som jag tycker om, och som yttrar sig så naivt och vackert i till exempel hennes kärlek och beundran för »il giusto homo», »den redlige mannen», folkets vanliga namn på Garibaldi.

Här är några bilder av den miljö Rydberg befann sig i, utförda av nämnde Palm.

Tivoli i Rom

Motiv från kampagnan (landsbygden kring Rom)

Motiv från kampagnan (landsbygden kring Rom)

Forum Romanum

Gustaf Adolfs Torg med Börsen, skildrat av Rydberg cirka 1860

Du vandrar nu vid din trogne cicerons sida till vårt Rättvisans tempel, gemenligen kallat Rådhuset. Vi hava ingen sak att hänskjuta till denna höga gudinnas vidsom, ej heller är vår avsikt att avlägga besök hos magistraten och borgerskapets äldste, som här hava sina sessionsrum; vi lämna dessa vördnasvärda korporationer i ostörd ro med sina omsorger om stadens bästa och taga plats på Rådhusets balkong, som vetter åt Gustaf Adolfs torg, ty vår mening är helt enkelt att förskaffa oss en överblick av detta, med särskilt hänseende till den ståtliga börsbyggnanden. Där ser du henne också på vänstra sidan av vår tavla. Allralängst till vänster upptäcker du ett krigets verktyg – en kanon. Men som börsen är en byggnad för de fredligaste ändamål, så sluter du riktigt, att kanonen ej hör dit. Han tillhör kgl. Göta artilleriregementets högvakt, som, osynlig från din ståndpunkt, är vår börsbyggnads närmaste granne. Krigets gud bor här i broderlig sämja bredvid fredens. Nyss bodde där även Fattigdomen vägg om vägg med Rikedomen. Å högvakten var nämligen för icke längesedan plats inrymd åt ett slags prytaneum, kallat gäldstuga, och dess innevånare hade blott behövt göra ett hål genom väggen, för att få en inblick i börsens guldskimrande festivitetssal. Anse dock icke gäldstugans f. d. grannskap med vår börs såsom någonting ominöst! Till och med under den förfärliga världs-handelskrisen besannade sig i avseende på denna gäldstuga vad skalden sjunger i Havamal:

– – ”avsides, långt hän belägen
Är oväns gård, om även han står vid vägen”,

och Göteborgsbörsens pelare sviktade icke, medan orkanen kastade så många ”hus” i alla världsdelar överända.

Betrakta nu vår tavla! Du finner, att vår börs har ett fast och grundsäkert utseende, sålunda bärande prägeln av affärslivet, som rör sig inom dess murar. En bred trappa leder upp till en prostyl av sex toskanska pelare, vilkas doriserande bjälklag uppbär lika många pelare av joniska ordningen, och ­desssas bjälklag tjänar i sin tur till fotställning åt sex aktningsvärda gudomligheter, på vilkas attributer du igenkänner Handeln, Sjöfarten, Industrien o. s. v. Qvarnström har modellerat dessa bilder. Beskåda dem! Är icke hans Merkurius en ståtlig yngling? Man skulle tro, att han nedflugit från Olympen med ett ärende från fader Jupiter, och slagit sig ned på den där pelaren, endast för att vila ut och flyga vidare. Men han stannar nog kvar, för att bevittna, huru hans Göteborg blomstrar och tillväxer. Lokalen för affärers uppgörande är i bottenvåningen; i den övra befinner sig den vittberömde festivitetssalen. Men i dag gå vi ej ditin. Jag förbehåller åt en annan gång att få visa dig börsens inre. Nu betrakta vi blott dess utsida. Om prostylen synes dig något tung, så tillåt mig upplysa, att han blott är ett stycke av ett stort, ännu ofulländat verk. Det är våra skönhetsälskande medborgares avsikt att i sinom tid omgestalta hela denna sida av torget till ett harmonierande helt. Sammanställ härmed den vackra byggnad, på vars balkong vi befinna oss, och som är ett verk av ingen mindre än Nicodemus Tessin, så måste du medgiva, att Gustaf Adolfs torg i framtiden kommer att erbjuda en mycket storartad anblick. Nu några uppgifter ur börsens historia. Grundstenen lades den 1 juni 1844, när konung Oskar den fridsälle, då nyss uppstigen på tronen, besökte Göteborg. Byggnaden är uppförd av arkitekten P. J. Ekman, blev färdig efter 5 år och invidges den 1 dec. 1849. När frågan är om en börsbyggnad, bör man icke glömma vad den kostat. Jag kan icke uppgiva en större summa än 450 000 rdr rmt, men jag hoppas, att detta icke skall nedsätta det vackra företaget i ditt omdöme.

Vad beträffar torgets övriga märkvärdigheter, gör Fogelbergs verk, bilden av vår stads anläggare, anspråk på ett eget kapitel. Icke så den där pittoreska bron, som leder över kanalen i vår tavlas bakgrund. Hon har inga anspråk alls. Hon har uppfyllt sin bestämmelse såsom gymnastikapparat, och väntar, likasom några hennes systrar, att i dessa dagar bliva avlöst av en annan, mindre beräknad för Lings ädla konst, än för kommunikationen.

Viktor Rydberg

Ovanstående avsnitt är ett utdrag ur boken

Göteborg med dess omgivningar framställt i tavlor

Den gavs ursprungligen ut i tolv häften 1859–62: ett praktverk med litograferade planscher i färgtryck (46 stycken + titelblad + karta över Göteborg) och ledsagande texter. Illustratörer var C. G. Berger och Ludvig Messmann och som textförfattare bidrog Viktor Rydberg och J. Björklund.

Förutom Rydbergs textbidrag, torde boken tilltala den Rydberg-intresserade på ett annat sätt. Den ger nämligen en tidsbild av den miljö som Rydberg hamnade i och bodde i under största delen av sitt liv, och som onekligen formade honom. Det är härifrån Rydbergs så länge framträdande framtids- och framstegsoptimism har trängt in i hans väsen. Förvisso övergav han aldrig sin framstegstro, men den modifierades och modererades mot slutet, men då bodde han i Stockholm, långt ifrån 1860-talets sjudande Göteborg, handelns, industrins och liberalernas stad, växande så det knakade...

Hade Rydberg rätt om utilismen?

Viktor Rydberg ägnade en stor del av sina skrifter mot slutet av sitt liv till att angripa materialismen-naturalismen som livsåskådning. Det gäller både den konstströmning som hängde ihop med själva åskådningen och åskådningen i sig. (Materialismen-naturalismen är en logisk följd av ateism.)

En anledning till detta var konsekvenser på det moraliska området, där egentligen hela grunden för rätt/fel, gott/ont, skönt/fult försvinner, och kvar blir en relativism där ingen kan hävda att det ena är mer riktigt än det andra. För om vi bara är automater bestående av atomer, vilka reagerar med varandra efter fysikens lagar i våra hjärnor, vem kan säga vad som är rätt och fel, och vem kan hållas ansvarig för sina handlingar? De farhågor Rydberg hade besannades med råge: 1900-talet blev trots alla sina framsteg det mest brutala och blodiga i människans historia; och det till stor del beroende på ateistiska ideologier och ledare: nazism, kommunism, socialism; Hitler, Stalin, Mussolini, Mao, Pol Pot.

Redan tidigt gjordes dock försök att skapa moralsystem som var oberoende av det övernaturliga/Gud. Det mest kända och framgångsrika exemplet är utilismen. (Rydberg var inblandad i rättegången som berörde utilisten Viktor Lennstrand, läs mer här.) Enkelt kan man säga att utilismen försöker skapa en moral/etik som maximerar nyttan i samhället, eller i en annan variant "lyckan". (Torbjörn Tännsjö är en modern utilist, uppfattar jag det som.) Se dock nedanstående exempel på hur absurt det kan bli:

Låt föreställa oss att du har tre vänner: en professor i medicin som är nära att hitta ett botemedel mot alla förkylningar; en filantrop som precis ska skänka flera miljarder till den globala miljörörelsen; och en politiker som just ska lösa krisen i Mellanöstern. Men det finns ett problem: professorn har ett dåligt hjärta; filantropen två dåliga njurar och politikerns lever är på väg att ge upp. Men vänta! Av en lycklig omständighet finns ju du, utan några särskilda talanger för mänsklighetens bästa. Allt vi behöver göra är att ta ditt liv och ge dina "reservdelar" för att rädda de andra tre. Tänk vilken oerhörd nettovinst för mänsklighetens nytta/lycka det skulle ge.

De flesta reagerar förstås instinktivt negativt på detta, och där ligger själva kruxet: det är intill omöjligt att härleda moral/etik utan hjälp av det metafysiska.

Undersökningar i Rydbergs mytologi -- Tolkien, reception och fantasy-genren + John Bauer

Jag ville här försöka ta reda på två saker: 1) Var Fädernas gudasaga den första moderna fantasy-boken? 2) Var Tolkien influerad av Rydberg?

Efter omfattande efterforskningar (en omskrivning för att googla kombinationen "Tolkien + Rydberg") har jag kommit fram till följande :)

Svaret på den första frågan beror förstås delvis på om man anser att Rydbergs teorier är giltiga eller fantasier! Anser man att de är fantasier, förvandlas ju boken i ett endaste huj till "fantasy". Men även om man anser att de har giltighet som seriös forskning (och det har de väl i lika hög grad som alla andra teorier som framförts och debatterats i den fornnordiska religionsforskningen) så borde man kunna klassa boken Fädernas gudasaga som fantasy-litteratur. Det vill säga att i form av underhållning berätta en sammanhållen historia med fantastiska och övernaturliga inslag. Svaret på frågan beror också på hur man begränsar fantasy-genren och vad man menar med "modern". I en vidare mening hade det utkommit många fantasy-böcker innan Rydberg, men idag förknippas väl genren främst med den typen av Sagan om Ringen-böcker såsom "Game of Thrones", vilka hämtar sitt material ur den verkliga historien och mytologier, precis som Tolkien (och Rydberg). Så frågan kan möjligen besvaras jakande, för jag känner inte till något äldre verk i denna genre. Och där slutar min nuvarande kunskap. Att boken redan tidigt började betraktas som kanske i första hand en god berättelse, indikerar väl John Bauers ambitiösa och fantasy-anstrukna illustrationer till boken.

 

Boken har för övrigt det fina snittbetyget 4,2 på sajten GoodReads, något som visar att den fortfarande läses och uppskattas av den engelsktalande publiken.

Den andra frågan är svår att besvara med mina begränsade kunskaper. Jag har dock hittat några ledtrådar på nätet. I boken Tolkien: A Look Behind The Lord Of The Rings hittar man denna hänvisning:

Och i den här artikeln hittar man följande fina omnämnande av Rydberg:

Rydberg, a famous Swedish poet and novelist, is credited with establishing the legitimacy of the Norse mythological tradition as independent from Biblical influence. J.R.R. Tolkien would have been very familiar with Rydberg’s work, which was also foundational for the comparative study of IndoEuropean languages.

Och här tar man i ännu mer:

Say hello to one of the most influential Germanic mythological scholars of the early 20th century. Viktor Rydberg was the gold standard of Teutonic myth analysis, and influenced everybody from Tolkien to Wagner. 

Så nog verkar det i alla fall tydligt att Rydberg har influerat Tolkien på ett eller annat sätt! Någon Tolkien-forskare vet säkert att svara mer utförligt...