Sibelius och Rydberg (10) -- Skogsrået och Snöfrid

För att samla ihop dessa inlägg om Sibelius och Rydberg postar jag länkar till två verk som redan finns på bloggen sedan tidigare:

Opus 15, H:fors, "Skogsrået" (Rydberg), melodrama till ackompanjemang av piano, två horn och stråkorkester, (1893), omarbetad som tondikt för orkester, (2222/4330/11/0/stråkorkester). Också känd som Ballade pour orchestre.

http://victorydberg.blogspot.se/2013/05/skogsraet-tonsatt-av-sibelius.html

Opus 29, H:fors, "Snöfrid" (Rydberg), improvisation för recitation, blandad kör och orkester, (1900), (2222/2310/11/0/stråkorkester)

http://victorydberg.blogspot.se/2013/04/rydberg-var-ett-stort-namn-aven.html

Det enda verk av Sibelius med text av Rydberg som jag inte lyckats hitta någon inspelning med är Opus 72, Sex sånger med klaverackompanjemang: 1. Vi ses igen (Rydberg), (Berlin 1914).

P. S. Det finns fler kompositörer som tonsatt Rydbergs lyrik och jag återkommer troligen till dem längre fram.

Det hemliga porträttet av Vapensmeden

I romanen Vapensmeden får vi läsare stifta bekantskap med Gudmund Gudmundsson, "Vapensmeden" och författarens alter ego. Gudmund betyder just vad det låter, Guds mun, och Gudmundsson heter han därför att han är en romankaraktär, alltså skapad av Guds mun, det vill säga vishetskällan, varur all kunskap och diktning upprinner i världen.

Det finns ett kapitel i boken som heter SAMFUNDET »FRITT UR HJÄRTAT» och däri en liten utläggning av Gudmund om hur konst bör förklaras symboliskt. Verket som används för att illustrera detta är Albrecht Dürers kopparstick Melancolia.

Mäster Gudmund pekade på »Melancholia». I sin iver att visa, att detta konstverk är alltigenom symboliskt, höll han oavsiktligt ett långt föredrag om betydelsen av regnbågen och kometen, som te sig över bakgrundens vatten och land, om betydelsen av stegen, ängeln, vågen, klockan, det sovande djuret och de andra föremålen kring den i dystra betraktelser försänkta Melancholia, och vågade sig slutligen även in i en tolkning av den bredvid timglaset hängande fyrkantiga tavlan (»tabula magica») med dess sexton sifferbetecknade fält.

16. 3. 2. 13.
5. 10. 11. 8.
9. 6. 7. 12.
4. 15. 14. 1.

Mäster fäste uppmärksamheten på, att dessa sifferrader giva summan 34, antingen man hoplägger dem vågrätt eller lodrätt eller diagonalt. Icke är det en slump. Och till grund för denna märkliga siffersammanställning ligger det betydelsefulla talet 4. Jag är icke en lärd man, sade han, men bland sådana yrkesmän som kyrkobyggmästare, målare och konstsmeder gå om siffror och om proportioner sägner, som ursprungligen måste ha kommit från den lärda värld, som I, mina vördade bröder, tillhören, och på vilkas sanning vi hantverkare genom många släktled trott. Talet 4 anse vi för ett grundtal av djup innebörd. Fyra sägas de bokstäver vara, med vilka den heliga treenighetens namn tecknas på det hebreiska språket, det som Adam och Eva fingo lära i paradiset av Gud. Fyra äro rörelserna i naturen: den uppstigande, nedstigande, framåtgående och kretsande. Fyra äro väderstrecken, fyra elementerna, fyra årstiderna, fyra temperamenterna, fyra kardinaldygderna, fyra paradisströmmarne, fyra evangelisterna, fyra de store profeterna, fyra de djur Esekiel såg vid floden Kobar och fyra de djur Daniel såg uppstiga ur havet. Denna tavla bildar en fyrkant; fyra gånger fyra äro dess fält; samtliga dess siffror giva summan 136, som, delad med 4, ger det nyss nämnda talet 34. Nog har mäster Albrekt haft en symbolisk mening därmed. Kanske ligger i denna siffergrupp nyckeln till den stora hemligheten, huru länge vår på 4-talets grund uppförda värld skall stå. På samma grund äro kristenhetens undransvärda katedraler uppförda, på 4-talet, kombinerad med det heliga 3-talet. Regnbågen tyder på den första världsförstörelsen genom vatten, kometen på den andra och fullständiga förstörelsen genom eld. Det är denna hemlighet, varöver Melancholia grubblar; det är på den, som timglaset och klockan syfta. O, när himmelens storklocka skall klämta och ringa in förgängelsens sista akt! Vore då mänskligheten väl beredd och smyckad som en ungmö för den kommande brudgummen!

Vad som kan tilläggas om den "magiska fyrkanten" är att just denna fyrkant, med summan 136, anses representera Jupiter och därmed också "tidsguden" eller denna världen, i motsats till "den eviga världen", som skall komma efter världsförstörelsen genom kometen/elden.

En blogg som är helt hängiven åt Albrecht Dürer heter: The Hidden Secrets in Albrecht Dürer's Art and Life. Exakt hur pålitlig den är vet jag inte. Men jag fastnade för en liten detalj som faktiskt kan avslöja varför Rydberg valde just detta verk i sin bok.

Märket på mannens dräkt som avslöjar vem han är

Det lilla märket, som knappt är synbart, skall vara ett guldsmedsverktyg, och personen vi ser på bilden är i så fall vapensmeden Gudmund Gudmundsson, alias Rydberg själv. Grubblerierna om tidens gång och livets gåta känner vi igen från andra delar av hans författarskap, kanske mest bekant i form av "Tomten".

Sibelius och Rydberg (9) -- Salem (Onward Ye Peoples)

Egentligen en mycket fri översättning av Rydbergs "Kantat" anpassad till Frimurarorden (originaldikten skrevs ej med frimurarna i åtanke även om Rydberg var medlem där). Ingår i "Musique réligiese", rituell frimurarmusik för mansröster, piano och orgel, (1927).

    Onward ye peoples[brethren], strive for the Light!
    The Light that the Lord hath given us for our guide;
    Who through murk and darkness of night
    Hath led us in safety unto our reward.

    See how the fiery pillar is gleaming, lighting our steps when dark is the way
    And the Light of the World,
    it cleaves the gloomy blackness of night that else would engulf us.
    See the cloudy pillar to shield us safe when the sun would blister us.
    Then forward where faith reveals the way,
    For God is our guide, and He will never fail.

    Fires are gleaming, voices are singing
    forth from Mount Neboh’s heaven storming heights.

    Then forward where faith reveals the way,
    For God is our guide, and HE will never fail.

    Fires are gleaming, voices are singing
    forth from Mount Neboh’s heaven storming heights.

    Salem! Salem!
    Still, they call us upward and on to our Father’s home.
    Salem! Salem! On the horizon, urging us on to God and our home;

    And the heavenly choir doth ring from Mount Neboh,
    Piercing the blue like a living light.
    Onward, ye peoples.
    Onward, Amen!
    Onward, ye people. Onward, ye peoples.
    Strive for the Light.

    Salem!

Ett annat "frimurarverk" av Sibelius som skall vara baserat på en Rydberg-dikt är detta: