Singoalla på DVD

Bland julens filmnyheter på DVD hittar man Studio S nyutgåva av Singoalla, med följande beskrivningstext:

Viveca Lindfors i en av sina paradroller som den varmblodiga zigenarflickan Singoalla. Utspelas på 1400-talet [felaktig uppgift, mitten av 1300-talet!] och förtäljer den tragiska kärlekshistorien mellan henne och riddaren Erland Månesköld, spelad av Alf Kjellin. I övriga roller ser vi bland andra Edvin Adolphson som zigenarledaren Latzo och allas vår Åsa-Nisse, John Elfström, i en av sina många roller i det "seriösare" facket.
Filmen är en svensk-fransk storproduktion (gjord i svensk, fransk och engelsk version) i regi av fransmannen Christian-Jaque ("Den gyllene tulpanen") och inspelad i Sälen samt i studio i Stockholm och Paris.
Hugo Alfvén skrev musiken och boken som ligger till grund författades av Viktor Rydberg 1857.

Det är en glädjande nyhet. Jag har själv väntat på att filmen skulle dyka upp på någon av SVT:s matiné-visningar av svensk film, men nu får den införskaffas på DVD istället.

Ett eventuellt omdöme om filmen får jag här återkomma till.

Pryderiets återkomst 2014 -- återblick till 1895

Nu plockar riksdagen ned gudinnan Juno från en matsal av rädsla för vad vissa besökare från andra kulturer kan tänkas tycka (eller känna).

Vad skulle Rydberg då ha sagt om detta? 1895 rasade en strid om Oscar Björcks friser i Operakällaren som av en del ansågs alltför vågade med alltför mycket nakenhet; röster hördes om borttagande.

I det som blev Rydbergs sista separat publicerade skrift, "Om nakenhet och klädselsätt", tog han tydligt ställning för konstens rätt att avbilda nakenhet. Frågan är förstås komplex, och man bör läsa skriften för att förstå exakt vad Rydberg menar, för någon pornografi-förespråkare var han inte. Texten innehåller också ett intressant resonemang om modets skiftningar.

Viktor Rydberg anses ha varit den som avgjorde debatten till Björcks fördel. Hans mest träffande argument: "En målnings eller skulpturarbetes verkan i sedligt avseende är beroende av två faktorer: konstverkets halt och betraktarens. Den senare faktorn är den avgörande." Med andra ord, snusket sitter i betraktarens ögon. Få av moraltanterna kände sig därefter lika bekväma att protestera.

*

De två exemplen ovan visar på skillnaden mellan verklig tolerans (Rydberg) och falsk tolerans (riksdagen = att tolerera intoleransen).

"Om nakenhet och klädselsätt" finns här som facsimil att ladda ned.

Gläns över sjö och strand

"Gläns över sjö och strand" är inledningsraden till en dikt som ingår i Viktor Rydbergs roman Vapensmeden som utgavs 1891. I romanen har dikten ingen rubrik utan diktens titel "Betlehems stjärna" förekommer först som rubrik till Alice Tegnérs berömda tonsättning 1893.

Den text som Alice Tegnér publicerade 1893 kom också att ligga till grund för psalmtexten i den svenska psalmboken. Den skiljer sig i delar från Rydbergs originaltext. Psalmtexten publicerades först i Nya psalmer 1921 och därefter i 1937 års psalmbok, båda publiceringarna med Ivar Widéens koralmelodi.

Tegnér berättar att när sången första gången skulle sjungas för Viktor Rydberg, som liksom familjen Tegnér var bosatt i Djursholm, samt inspektor vid skolan i Djursholm, var hon ”orimligt nervös” eftersom hon ändrat i texten. När hon efter framförandet frågade Rydberg om han tagit illa upp av hennes ändringar, svarade han: "Kära fru Tegnér, ändra hur mycket ni vill. Nu förstår jag att en dikt blir aldrig folkets egendom, förrän den sjunges."

 [Källa: Wikipedia]

Tegnérs tonsättning är den mest sjungna, men den finns i flera andra versioner. Här är en fin tolkning av Ann Sofie von Otter av Ivar Widéens ovan nämnda tonsättning:

Här kan man lyssna till avsnittet i Sveriges Radio Tegnér-dokumentär, där Alice själv berättar om tillfället då sången framfördes för Rydberg, då han rördes till tårar.
https://player.fm/series/p2-dokumentr/alice-tegnr-del-3-av-6-sjung-med-oss-mamma

Man gör en stor sak av de "ändringar" som Tegnér gjort. Underförstått vill man kanske antyda att det är hon som ansvarar även för dess text? Vad är det då som skiljer texterna åt, ja en närmare granskning visar att Tegnér egentligen bara har anpassat texten för sång, ingenting av innehållet har ändrats. Faktiskt har Tegnér inte skrivit ett enda nytt ord, utan endast "kopierat och klistrat in" rader.

Rydberg

Tegnér

Gläns över sjö och strand, stjärna ur fjärran, du, som i Österland tändes av Herran! Barnen och herdarne följa dig gärna, Betlehems stjärna. Natt över Judaland, natt över Zion. Borta vid västerrand slocknar Orion. Herden, som sover trött ute å fjället, barnet, som slumrar sött inne i tjället, vakna vid underbar korus av röster, skåda en härligt klar stjärna i öster, gånga från lamm och hem, sökande Eden, stjärnan från Betlehem visar dem leden fram genom hindrande jordiska fängsel hän till det glindrande lustgårdens stängsel. Armar där sträckas dem, läppar där viska, viska och räckas dem ljuva och friska; »stjärnan från Betlehem leder ej bort, men hem». – Barnen och herdarne följa dig gärna, strålande stjärna!

Gläns över sjö och strand, stjärna ur fjärran, du som i Österland tändes av Herran. Stjärnan från Betlehem leder ej bort, men hem. Barnen och herdarna följa dig gärna, strålande stjärna, strålande stjärna. Natt över Judaland, natt över Sion. Borta vid västerrand slocknar Orion. Herden, som sover trött, barnet, som slumrar sött, vakna vid underbar korus av röster, skåda en härligt klar stjärna i öster; Gånga från lamm och hem, sökande Eden. Stjärnan från Betlehem visar dem leden fram genom hindrande jordiska fängsel hän till det glindrande lustgårdens stängsel. Hän till det glindrande lustgårdens stängsel. Armar där sträckas dem, läppar där viska, viska och räckas dem, ljuva och friska: Stjärnan från Betlehem leder ej bort, men hem. Barnen och herdarna följa dig gärna, strålande stjärna, strålande stjärna.

Eli Heckscher, Rydberg och konservatismen

1922 åberopade Eli Heckscher, svensk nationalekonom, Viktor Rydbergs ståndpunkt om förhållandet mellan vetenskap och religion som försvar av liberalismen (Svensk Tidskrift):

Satsen om överensstämmelse mellan allmänt och enskilt intresse innebär nämligen då närmast, att ingen byter bort något emot något annat, som för honom har lägre värde; den person får då den största fördelen, som bäst förstår att tillhandahålla vad andra vilja ha. Det hela blir då en nationalekonomisk sats, och förutsättningen är alltid, att det fria bytet också får försiggå, med andra ord att samhällets bestånd är tryggat. Alltså innefattar detta icke någon mekanistisk världsåskådning. Liksom Viktor Rydberg på sin tid en gång rådde sina religiöst intresserade åhörare: söken ej djävulen i de exakta vetenskaperna, kan man nu säga filosoferna detsamma om nationalekonomien.

Det är för övrigt intressant att Eli Heckscher, som var konservativ med liberala åsikter i ekonomiska frågor, åberopar den av konservativa tidigare förhatlige och radikale Rydberg. Förklaringen ligger i att Rydberg inte såg något motsatsförhållande mellan framsteg och bevarande av det gamla, i alla fall inget absolut motsatsförhållande.

"Tomten", förklaringen till dess popularitet och betydelse

Till att börja med, så går det faktiskt att betrakta "Tomten" som en juldikt. Vi vet ju att Rydberg själv var en av de första i Sverige att associera väsendet Tomten med julhögtiden och dessutom utspelar sig dikten under en "midvinternatt"; midvinternatt, det är inget annat än tiden för julen, och på hednisk tid också själva firandets höjdpunkt. Just julen som en traditionsrik förening mellan hedniskt och kristet torde ha tilltalat Rydberg lite extra. Men nog om detta.

Läs istället gärna Tore Lunds utmärkta analys av diktens metrik (rytm-mönster) som åtminstone en delförklaring till diktens popularitet. Det är roligare läsning än det låter. Där ges också en förklaring av diktens mening.