Viktor Rydberg: Rydbergs liv i bilder

Bilder med anknytning till Rydbergs liv. De är tagna ur Karl Warburgs Rydberg-biografi och följer den ordningen. Klicka på bilderna för förstoring. En större samling bilder med anknytning till Rydberg finns här.

Viktor Rydberg i början av 1850-talet, långt innan genombrottet.

Viktor Rydbergs "Ex libris", tecknat av honom själv, framställande porten till hans barndomshem å Jönköpings borggård.

Viktor Rydbergs släkttavla för svärdsidan.

Viktor Rydbergs släkttavla för spinnsidan.

Titelblad till ett av Viktor Rydberg som skolgosse författat skådespel. För mer om Rydbergs skolgång och "karriär" som dramatiker, läs "Självbiografiska skrifter" och i synnerhet "Realisten Åbrandsson".

Viktor Rydbergs barndomsstad Jönköping avbildad 1840, då han var 12 år gammal.

Stora Torget i Jönköping avbildat 1840, då Rydberg var 12 år gammal.

Karl Warburg skriver, men tonar märkligt nog ned det som måste ha gjort ett outplånligt intryck på den unge Rydberg, för Esaias Tegnér var och förblev en av hans absoluta favoritförfattare:

Genom någon av lärarna – antagligen Rappe – infördes Rydberg i biskopshemmet å Östrabo. Den snillrike biskopen var då redan en bruten man, nyss hemkommen från den anstalt, där han sökt bot för sin sinnessjukdom, och av honom hade Rydberg knappast bevarat något djupare intryck. Biskopinnan omhuldade åter med mycken välvilja den fattige gymnasisten, som ock med tacksamhet och sympati erinrade sig hennes godhet. En liten episod, som timade vid hans besök å Östrabo, levde länge kvar i hans minne, och han brukade stundom även på senare dar berätta om den. Så påminner han år 1876 en dam, fröken Ida Charpentier, vilken såsom ung vistats i Tegnérs hem, om denna händelse, i det han skriver: »Förmodligen har ni glömt, att vi sett varandra på Östrabo. Själv vill jag minnas, att jag mer än en gång hörde eder vid pianot i den store skaldens hem, men jag är icke viss på om det var ni eller någon annan ung flicka, som sökte trösta mig med musik en gång, när jag sönderriven och blodig förts in i salen efter en bardalek i Östrabo allé, i vilken lek jag troget bistods av August Lind av Hageby. Jag blygdes över mitt tillstånd och grät; och den unga damen spelade tills jag återfått mitt mod.» Under Rydbergs gymnasietid timade för övrigt den store skaldens död, och han var en av de gymnasister, som paraderade vid Frithiofssångarens likfärd.

Viktor Rydbergs äldre bror, Carl August (1824-1872). Det av syskonen -- 2 bröder, 2 systrar, alla äldre än Viktor -- som stod honom närmast.

Viktor Rydbergs ungdomsvän Mauritz Liberg, som dog mycket ung.

Början på historien, kan man säga. Viktors svarsbrev 1855 till S. A. Hedlunds anbud att börja på Göteborgs Handelstidnings redaktion. Helt avgörande för Rydbergs fortsatta karriär och liv.

En ung S. A. Hedlund, som han såg ut då han värvade Rydberg till sin Handelstidning i Göteborg.

Viktor Rydberg i början av tiden i Göteborg, liberalernas och radikalernas påläggskalv, begåvad men osjälvständig, strax innan genombrottet med Den siste atenaren. Ungefär vid denna tid skrev han Singoalla, en bok som dock inte skulle nå någon större spridning förrän först 35 år senare.

Vignett till Tomtebissen, Rydbergs kortlivade, satiriska tidskrift i Göteborg.

Hamngatorna i Göteborg, såsom de såg ut 1859 då de avbildades i boken "Göteborg och dess omgivningar", till vilken Rydberg författade ett flertal texter. Han var nu 31 år gammal.

Kungsportsplatsen i Göteborg, såsom den såg ut 1859 då den avbildades i boken "Göteborg och dess omgivningar", till vilken Rydberg författade ett flertal texter. Han var nu 31 år gammal.

Rydbergs kamrater på vandringen i Norge 1858.

Viktor Rydberg omkring 1860. Det första litterära erkännandet har kommit i och med Den siste atenaren, något som kanske kan skönjas i den något mer självsäkra blicken.

Förteckning från troligen 1858 över novellutkast och fragment. Singoalla märks som nummer 3.

Tidningsmannen C. J. Lindskog som Rydberg kom i beröring med redan vid hans första korta besök i Göteborg 1850.

En del av "gänget" kring Handelstidningen i Göteborg 1858.

Sigfrid Nyberg, romanförfattare och översättare, arbetade på Handelstidningen och övertog Rydbergs jobb som följetongsöversättare. Umgicks en tid flitigt.

Max Axelson, poet och tidningsman med "elegisk läggning" som Viktor Rydberg umgicks med under sin tid i Göteborg.

En annan skald som någon tid - 1857 - vistades i Göteborg och dess omnejd, var "Afze", den käcke, frihetsvarme studenten och krigaren, löjtnant Anders Johan Afzelius. Umgicks nära med Rydberg sommaren -57.

Folkskalden och novellisten Pehr Thomasson som lämnade bidrag till Handelstidningen och tillhörde dem som vanligen samlades i Rubensonska kaféet i Bloms hotell.

Viktor Rydbergs vän från Lundaföreningen Sjustjärnan Axel Krook, som efter ett något
växlande liv (bl. a. som medarbetare i Folkets röst) flyttade till Göteborg, där han blev medarbetare i Göteborgsposten.

Nära Hedlundska kretsen och Rydberg
stod den energiske, stränge, men varmhjärtade pedagogen Carl Jonas Meijerberg, en av ivrarne för vår elementarundervisnings och folkundervisnings utveckling, med vars frisinnade pedagogiska synpunkter Rydberg sympatiserade, liksom de möttes i ivern för skarpskyttesaken, som Meijerberg tog på skarpa allvaret och bland vars främste ledare han räknades.

Från 1860 var den Hedlundska lantegendomen Bjurslätt på Hisingen honom en kär sommartillflyktsort; här tillbragte Rydberg många drömmande stunder. Bland de många namn på "frejdade gäster", som "täljas av Bjurslätts hällar", där de av värden inhuggits i stenen, intar namnet Viktor Rydberg - den käraste gästen - det främsta rummet. Området kallas idag S. A. Hedlunds park.

Det var Ljungbergs artikel i Handelstidningen om Guds treenighet, som blev den tändande gnistan som ledde till att Viktor Rydberg skrev "Bibelns lära om Kristus"; hans genombrott, men ett verk som han troligen senare i livet halvt ångrade.

Namnsedel till "Bibelns lära om Kristus".

Den inte särskilt renlärige prästen (det har vimlat och vimlar av dem i Svenska kyrkan) Nils Ignell, som gav Rydberg sitt stöd i kulturstriden som följde på "Bibelns lära om Kristus".

Carl Simon Warburg, medlem av den kända judiska släkten Warburg och utgivare av "Svensk månadsskrift för fri forskning och allmän bildning", "illuminaternas" tidning i Göteborg, vari Rydberg införde "Jehovatjänsten" och fyra artiklar som sedan blev "Medeltidens magi".

Viktor Rydberg år 1865, en inte särskilt lycklig tid i hans liv.

Viktor Rydberg och den Hedlundska familjen 1867. Rydberg var "adopterad" kan man säga, bodde i anslutning till familjens bostad och umgicks som en extra familjemedlem.

Carl Herslow, senare framstående politiker, ingick i den "diskussionsklubb" i Göteborg som låg bakom en lång rad institutioner i staden, vilka Rydberg bildade opinion för och S. A. Hedlund drev politiskt. Man kan som exempel nämna Göteborgs museum och Göteborgs undervisningsfond (som sedan blev Högskolan/Universitetet).

Viktor Rydberg översatte Goethes Faust i mitten av 1870-talet, något som bidrog till hans stora genombrott. (Ill. av Georg von Rosen.)

En av motståndarna i den kristologiska striden, men som R. försonades med under kyrkomötet 1868: "Därefter gick jag, allt under sittande session, till Beckman, som emottog mig på det hjärtligaste och presenterade mig ett exemplar av sin broschyr, beklagande även han, att han på ett ställe varit bitter, vilket jag fann mycket naturligt, då jag själv
skrivit i översittareton emot honom. Du behöver endast se sid. 67 av hans avhandling, för att finna, att han velat göra mig rättvisa. Samtalet mellan honom och mig gjorde å ömse sidor gott ; han förklarade, att han naturligtvis icke kan lämna den ståndpunkt, han med överlygelsens värma fasthåller, men att han tillika erkände, det mitt uppträdande på den kristologiska forskningens område bör ha verkat gott även för ortodoxien, som är alltför benägen att förgäta, att nya testamentet företrädesvis framhåller »herren och mästaren», icke »andra personen i gudomen»."

Ola Andersson, "partivän" till Rydberg i lantmannapartiet i riksdagen under första halvan av 1870-talet.

Ett stycke ur en uppsats om Passionsspelen i Oberammergau [Ur Handelstidningen: Ett och annat 4 juli 1871), rättat av Rydberg 1872. Under början av Rydbergs språkrensnings tid, då han ville både rensa bort utländska låneord och förbättra grammatiken.

Ett stycke ur Fynden i Hildesheim (Ett och annat
11 aug. 1869), rättat av Rydberg 1872. Under början av Rydbergs språkrensnings tid, då han ville både rensa bort utländska låneord och förbättra grammatiken.

Den norske nationalskalden Björnson, som delvis ingav Rydberg att inleda sin språkstrid. Han beundrade Viktor mycket, men såg honom inte som poet, något han senare skulle få äta upp. Träffade och umgicks också med Rydberg under den betydelsefulla Romresan 1874.

Viktor Rydberg fotograferad 1876, förvandlad, lycklig, harmonisk och fylld med självförtroende. Vad hände egentligen i Rom? Taget på hans livs höjdpunkt.

Rydbergs första manuskript till dikten "De badande barnen", bild 1.

Rydbergs första manuskript till dikten "De badande barnen", bild 2.

Själva bilden som lär ha ingivit Rydberg till dikten "Träsnittet i psalmboken". Karl Warburg: "Den 2 februari 1878 meddelade Göteborgs Handelstidning en ny dikt av sin gamle medarbetare: Träsnittet i psalmboken. Viktors tankar hade börjat syssla med barndomstiden i det kära Jönköping. Och moderns bild, den älskade, aldrig förgätna, hägrade åter för hans syn. Och så barndomsminnena från Vättern, Visingsö, kyrkan och den första psalmboken med ett träsnitt från »Lundströms atelier»." Träsnitt ur en psalmbok från Lundströms officin.

Vännen Carl Larssons illustration till dikten "Klockorna".

En annan illustration till dikten "Klockorna".

Jenny Nyströms originalteckning till dikten "Tomten", 1881. I detta ögonblick föddes den moderna svenska (och internationella) tomtetraditionen på riktigt!

Fredrik Braune, vän till Rydberg från Lundatiden, sedermera bibliotekarie vid universitetsbiblioteket. Höll kontakten med Rydberg i brevväxling. Bland annat då Rydberg hade blivit angripen under språkrensningstiden.

Pontus Wikner var en svensk filosof och tänkare, som var påverkad av Rydberg och på det området stod honom nära. De hade en sympatisk brevväxling med varandra.

Otto Borchsenius, Rydbergs danske översättare, blev småningom även en vän. Danmark är troligen det land utanför Sverige där Rydberg blev mest framgångsrik.

Edelfelts oljemålning (1892) hänger idag i Statens porträttsamling på Gripsholms slott. Men ursprungligen skapades den på uppdrag av Nationalmuseum.

Rydberg fotograferad i profil 1888. Han var precis klar med det monumentala arbetet "Undersökningar i germanisk mytologi", och hade nyligen givit ut "Fädernas gudasaga". Samma år kom också Heidenstams "Vallfart och vandringsår", vilket skulle leda till 90-talismens genombrott i svensk litteratur och därmed också Rydbergs upphöjande till nationalskald och allmän förebild.

Upprop mot förnekelseparagrafen, som kan sättas i samband med rättegången mot Hjalmar Branting, där denne fälldes för hädelse (autograf från 1884).

Viktor Rydbergs hem Ekeliden i Djursholm. Rydberg lockades 1890 av entreprenörerna att bosätta sig i den nyanlagda villastaden Djursholm. Han fick som "affischnamn" mycket förmånliga villkor. När Rydberg dog 1895 övertogs huset av Elsa Beskow. Det revs några år efter hennes död omkring 1950.

Byst utförd av den berömde bildhuggaren Per Hasselberg.

De två varandras vapendragare Hedlund och Rydberg, nu på ålderns begynnande höst; nästan lite rörande, men Rydberg ser mer vital ut, trots att han skulle dö först.

Autograf av "I natten", en av Rydbergs senare dikter, 1891.

Rydberg blev mot slutet av sitt liv medlem i Konstakademien.

Det stora konstintresset (och kunnandet) fick sitt utlopp i konstföreningen Gnistan i Göteborg.

Exteriör av Viktor Rydbergs hem Ekeliden i Djursholm. Här skrevs bland annat romanen Vapensmeden.

Fönstersmyg i Rydbergs arbetsrum å Ekeliden. Här skedde många inspirerade diskussioner med intellektuella, författare och konstnärer från Stockholm, som hade styrt sin färd till Djursholm för att rådfråga eller be Rydberg om stöd i olika frågor.

John Börjessons ("Kopparmärras" i Göteborg skapare) byst av Rydberg, som kan ses på Rydbergs mausoleum på Östra kyrkogården i Göteborg och i stadsparken i Jönköping.

Rydbergs grav och gravmonument på Östra kyrkogården i Göteborg. Kroppen fördes till Göteborg efter begravningsceremoni i Klara kyrka i Stockholm. Själva monumentet tillkom efter hans död efter en insamling bland medborgarna.

San Ildefonso-gruppen på Prado-museet i Madrid. Ansågs av Rydberg föreställa kejsar Hadrianus och Antinous och spelar huvudrollen i en av hans allra bästa och vackraste essäer. Den återfinns i olika utgåvor av "Romerska kejsare i marmor".